Ungdomsarbete är mera demokrati- än socialarbete

IMG_20131023_101038Vi vill garantera att alla 41 000 10-17-åriga i Helsingfors – inte bara dom i riskzonen – känner att de spelar en viktig roll i samhälle.
(insändare publicerad i Hufvudstadsbladet 23.10.2013)

I HBL (14.10) skriver fil.dok. Hans-Erik Olson om gårdsverksamheten och ungdomsarbete. Hans-Erik Olson beskriver i sin insändare om Stockholms ungdomsgårdsverksamhet och dess utveckling genom närhistorien. Enligt Olson skedde ett paradigmskifte på 1990-talet i Sverige då ungdomsgårdarna inte enbart skulle förebygga utslagning utan även främja. Således har ungdomarna särskilda behov enligt Olson, som kräver mera än biljard och bordtennis. Enligt Olson har ungdomarna själva förstått bättre än politikerna ”för vem ungdomsgårdarnas är till för” vilket han påvisar med att referera till besöksprocenten på ungdomsgårdarna.

Enligt Olson berättigar arbetet bland ungdomar i riskzonen de kommunala ungdomsgårdarnas existens. Därför krävs enligt Olson socialt arbete och ingen fritidsverksamhet, det krävs teoretisk grund som enligt Olson saknas åtminstone i den svenska folkhögskoleutbildningen av ungdomsledare. Enligt Olson borde ungdomsledarutbildningen inkludera socialpedagogik och vara nära knuten till högskoleutbildningen av socialt arbete.  Olson poängterar dock att i Finland finns en god grund för en professionalisering av verksamheten.

Jag förstår Olsons åsikter men ser inte ungdomsarbetets uppdrag på samma sätt. Helsingfors ungdomscentral är den största ungdomspolitisk aktör i Finland. Vårt mål är att stöda de unga, så att de känner att de är aktiva handlare i sitt eget liv och får en känsla av att de har en värdefull roll för andra medmänniskor och för hela samhället. Vi vill garantera att alla 41 000 10-17-åriga i Helsingfors – inte bara dom i riskzonen – känner att de spelar en viktig roll i samhälle. Därför ser jag att det är viktigt att vi har ett bred utbud och att ungdomsarbete blandar ihop unga från olika socio-ekonomiska grupper och stadsdelar.

Ungdomsarbete är för oss är mera demokrati- än socialarbete. Vi ser demokratin som ett aktivt socialt tillstånd. På samma sätt är vår syn på de unga humanistisk och radikal idealistisk.  Ungdomscentralen har verksamheter för alla helsingforsunga och har som vision att tillsammans med ungdomarna skapa en egen stadskultur. Helsingfors strävar att vara en stad, som erbjuder unga upplevelser och friheten att modigt vara sig själv. Krut påverkningsmodellen följer visionen och erbjuder olika sätt för unga att påverka och bli aktiva medborgare i samhället. Ungdomscentralen erbjuder förutom fritidsaktiviteter, som stöder unga och erbjuder dem erfarenheter av delaktighet i de ärenden de unga själva upplever viktiga.

Vi tror på att alla de 41 000 unga har en rätt att ha betydelsefulla saker att göra och att höra till någon grupp, som känns viktig. Människan är ju social och en ensam människa är sällan lycklig. I dessa processer är teater, diskussion, lägerverksamhet – och biljardspel och bordtennis – viktiga medel.

Fri viljan – även frihet – har en enorm värde i ungdomsarbete. En fungerande demokrati behöver äkta fria medborgare. För att förstå de här frågorna bättre ska Helsingfors ungdomscentralens alla 400 medarbetare till metrostationer, ishaller och skolor nästa år för att träffa, intervjua och observera hundratals unga. Vi är säkra på att denna etnografiska processen med fokus på förtroende, sociala relationer och vänskap, hjälper oss att utveckla Helsingfors till den bästa staden möjligt för de unga.

Tommi Laitio
ungdomsdirektör
Helsingfors stad

 

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *